Agdestein

Första delen i namnet är samma ord som i Agder och Agdenes. Namngranskarna sätter detta i samband med ett gammalt glömt ord egde, som skulle tyda på något med aggar eller toppar (tindar) på. Andra delen finns med i många stadsnamn, både för sig självt och sammansatt med andra ord. Ofta är det en stor och speciell sten som är upphovet till namnet. Kanske är det så i det här fallet. På fjällsluttningen ovanför gården ligger en stor sten synbar från Langenuen. Den heter "Agdesteinen". Det är troligt att gården är uppkallad efter stenen och inte stenen efter gården.

Varför har då denna sten fått första delen tillagd? Kanske av gammal tro och vidskepelse. Den ligger på kanten av sluttningen och en gammal sägn säger "när stenen ramlar utför, skall världen förgås". Sett mot den bakgrunden hade man nog agg till stenen. Då frågar man sig om det kan vara något samband mellan agg och agde, men troligen hade gården och stenen fått namnet innan sägnen kom till tals. En annan iakttagelse kan kanske vara intressant. I södra Frankrike vid Rivieran, finns en ort som heter Agde. Jag har inget som styrker ett samband utan det är sannolikt bara ett sammanträffande.

Agdestein var ett gammalt självägande gods. 1519 bodde Botolf och Oluf där, om de ägde gården eller hyrde den vet man ej. 1563 bor Jon på Agdestein. Från 1590 och fram till c:a 1620 ägde Jörgen Jeronymusson, gift med Merete, halva Agdestein och de bodde där. Den andra halvan, som antingen var kronogods eller gammalt adelsgods, hyrde han. Jörgen var son till herr Jeronymus, sockenpräst på Stord omkring 1560, vars far hette Nils Grimsson. Sonen till Jörgen och Merete hette Jeronymus Jörgensen Agdestein och med honom startar släktleden på Agdestein.

Se mer under fliken - PERSONER -

Gården hade nummer 6 och består idag av flera bruk som tillkommit under de generationer som brukat dem

(Källa: Stord bygdebok II (1966) - Ola Høyland)

Gårdarna på Agdestein

Agdestein Br.nr 6-1

Agdestein Br.nr 6-3